Blä för spruta =(

Var ju till barnmorskan i förrgår och fick reda på mina blodprover och lilla grodans också.

Jag är Rh-negativ och när Sonny föddes så tog man ett prov av navelsträngen och så fick man reda på vad han var och han är som mamma så de blev inget mer ¨me de =)

Men den här lilla grodan är ju Rh-positiv vilket betyder att jag måste i ca v 29 få en spruta =( för att inte bilda antikroppar mot barnet...

Det var tydligen något som kommit fram under senare år att man redan nu kan se vad barnet har för blod.

Jag hade ju hoppast på att de var negativ som mamma men nej då =)

Det är jag å Sonny som delar den unika gåvan =)

Ska till barnmorskan den 28/3 och då skulle hon beställa en tid åt mig för spruta...

För er som inte har en blekaste aning om vad jag svamlar om så lägger jag in ett utdrag om detta från vardguiden.

RhD-immunisering

Vid inskrivningen på mödrahälsovården tas prover för blodgruppering. Syftet är dels att undersöka förekomst av antikroppar mot röda blodkroppar, vilka kan ha betydelse för barnet, och dels att bestämma moderns RhD-typ. Om de röda blodkropparna uttrycker D-anlaget brukar man säga att man är RhD-positiv (+). Bär man inte på RhD-anlaget är man RhD-negativ (-). Ungefär 15 % av befolkningen i Sverige är RhD-negativ. Om man som gravid kvinna är RhD-negativ är det stor risk att pappan till barnet är RhD-positiv och sannolikheten är sextio procent för att barnet är RhD-positivt. I och med att anlagen som uttrycks på de röda blodkropparna då är olika hos mamman och hos barnet finns det en viss risk att mammans immunförsvar börjar bilda antikroppar mot barnets röda blodkroppar, vilket kallas RhD-immunisering. Denna risk är ca 1-1,5 %. För att upptäcka detta tar man blodprov på kvinnan vid inskrivningen på mödravården och vid ytterligare ett par tillfällen under graviditeten. Skulle antikroppar mot barnets röda blodkroppar upptäckas vid en sådan kontroll remitteras kvinnan till Specialistmödravården på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge eller Solna för fortsatt vård.

Förlossning

Risken för immunisering är som störst i samband med förlossningen, då en liten mängd av barnets blod blandas med mammans. På alla nyfödda barn till RhD-negativa kvinnor tas blodprov från navelsträngen vid födseln för att bestämma barnets blodgrupp. Är barnet RhD-positivt får mamman en spruta med anti-D-profylax inom 72 timmar efter förlossningen. På detta sätt förebygger man effektivt utveckling av immunisering i samband med förlossning hos RhD-negativa kvinnor.

Under graviditeten

En risk för immunisering finns också under graviditeten i samband med exempelvis fostervattenprov eller blödningar. Man brukar då ge en extra spruta med förebyggande anti-D. Immunisering under graviditet kan dock ske utan ingrepp eller blödningar. Man vet att hos de flesta gravida kvinnor finns det röda blodkroppar från barnet i mammans blodcirkulation, framför allt i sista tredjedelen av graviditeten. Detta kan i vissa fall orsaka immunisering.

Förbättrade analysmetoder

Redan från tidig graviditet kan fritt DNA från barnet påvisas i mammans blod. Idag finns tekniker för att isolera DNA från barnet i ett vanligt blodprov från en gravid kvinna och sedan ta reda på barnets RhD-anlag. Tidigare krävdes att man utförde ett fostervattenprov för att bestämma detta. Fördelen med att kunna göra analysen med hjälp av ett blodprov från kvinnan är att det är helt riskfritt för graviditeten.